/ru/
разглагольствовать
/en/
šnek. (apie) hold forth (on)
склонение/спряжение слова
глагол| indicative. | ||||
|---|---|---|---|---|
| present | past | past frequentative | future | |
| 1p.sg. | postringauju | postringavau | postringaudavau | postringausiu |
| 2p.sg. | postringauji | postringavai | postringaudavai | postringausi |
| 3p.sg. | postringauja | postringavo | postringaudavo | postringaus |
| 1p.pl. | postringaujam, postringaujame | postringavom, postringavome | postringaudavome, postringaudavom | postringausime, postringausim |
| 2p.pl. | postringaujat, postringaujate | postringavote, postringavot | postringaudavot, postringaudavote | postringausite, postringausit |
| 3p.pl. | postringauja | postringavo | postringaudavo | postringaus |
| subjunctive. | ||
|---|---|---|
| sg. | pl. | |
| 1p. | postringaučiau | postringautumėme, postringautumėm, postringautume |
| 2p. | postringautum, postringautumei | postringautumėte, postringautumėt |
| 3p. | postringautų | postringautų |
| imperative. | ||
|---|---|---|
| sg. | pl. | |
| 1p. | postringaukime, postringaukim | |
| 2p. | postringauk, postringauki | postringaukit, postringaukite |
| 3p. | tepostringaujie, tepostringauja | tepostringauja, tepostringaujie |