/ru/
опьянять; дурманить; кружить голову
/en/
1. intoxicate; 2. prk. dizzy, make dizzy, stupefy
склонение/спряжение слова
глагол| indicative. | ||||
|---|---|---|---|---|
| present | past | past frequentative | future | |
| 1p.sg. | svaiginu | svaiginau | svaigindavau | svaiginsiu |
| 2p.sg. | svaigini | svaiginai | svaigindavai | svaiginsi |
| 3p.sg. | svaigina | svaigino | svaigindavo | svaigins |
| 1p.pl. | svaiginame, svaiginam | svaiginome, svaiginom | svaigindavom, svaigindavome | svaiginsim, svaiginsime |
| 2p.pl. | svaiginat, svaiginate | svaiginote, svaiginot | svaigindavote, svaigindavot | svaiginsite, svaiginsit |
| 3p.pl. | svaigina | svaigino | svaigindavo | svaigins |
| subjunctive. | ||
|---|---|---|
| sg. | pl. | |
| 1p. | svaiginčiau | svaigintumėm, svaigintumėme, svaigintume |
| 2p. | svaigintumei, svaigintum | svaigintumėt, svaigintumėte |
| 3p. | svaigintų | svaigintų |
| imperative. | ||
|---|---|---|
| sg. | pl. | |
| 1p. | svaiginkime, svaiginkim | |
| 2p. | svaigink, svaiginki | svaiginkite, svaiginkit |
| 3p. | tesvaiginie, tesvaigina | tesvaigina, tesvaiginie |